vaknar till liv

Sol, värme, te och ett lekande och ett sovande barn. Fan livet är rätt gutt i alla fall!
Vågen stod på - 20kg idag också sen 16/2. Stolt över mig och min familj! Love is in the air!

Pinsamt i simhallen!!!

Idag har jag och min syster varit i simhallen med våra barn och bonusbarn. Sammanlagt blev det 5 barn i åldrarna 0,4-7år. Och två vuxna. Glada i hågen åkte vi till Nybro för att kolla in den nya barnavdelningen som vi hört så mycket om och vi kände att detta kommer vi att fixa galant! Och helt fel hade vi inte. Förrutom ett bajskalas och en rymning, båda av mina... såklart!

Barnen skrattade och hade väldigt roligt och de satt fint och fikade när vi sa till dem och jag tror att vi ( de vuxnas ) självförtroende stegrade och vi kunde sträcka lite på oss så i alla fall en kota hamnade rätt i ryggraden. Tre timmar utan missöden! Sen skulle vi åka hem och vi började packa ihop oss så smått och förberedde barnen på att nu är det roliga slut. Då tittar jag på Leia och hennes mun är som ett streck. Detta streck minns jag att jag har fått höra mycket om då jag ofta såg ut så som barn. Detta lilla streck betyder att nu kommer det bajs. Massor av bajs! Och jag kan berätta att såna där badbyxor med resår i benen och midjan som ska kunna hålla emot sånt gör inte det. Både jag och leia såg ut som att vi hade haft en alvarlig brottningsmatch med en senapsflaska. Så två tokgarvade vuxna försöker på så diskret sätt torka av mamma och barn och få av ungen denna tighta badbyxa. Hahah min lilla sötnos har så mysiga lår och att få av ett par blöta och nerbajsade badbyxor över dem måste nästan ses för att förstå hur nedrans kul det såg ut. Det var nästan effekten som när man ska ta av en ridstövel, man drar och drar och till slut säger det plopp! Men det fixade vi ju och vi såg hyffsat världsvana ut i alla fall.

Duschen och torkningen gick kanon och allt flöt på och ännu en ryggkota fick klicka tillbaka på sin rätta plats. Till mitt älskade busbarn gör entré! Jag hade fått höra i början av vår badvistelse att dörren mellan omklädningsrum och simhall var oerhört trög och att Tuva inte skulle klara den, så jag stod i godan ro och bytte blöja på Leia. Helt naken står jag där och larvar mig med Leia som jag brukar då jag ser i spegeln att Tuva får upp dörren och springer ut. Och snabb är hon med den lilla plutten och jag slutar tänka för 2 sekunder för rätt som det är så finner jag mig själv springade med ett spädbarn på armen, helt naken efter min goa tvååring som skriker MINGA ( bada ) och skrattar som en tok. Jag kan själv inte sluta skratta och känner att jag blir helt knallröd i ansiktet samtidigt som jag skrattar så jag nästan snubblar. Får tag i Tuva och tar henne i handen och går tillbaka med henne. Då som först tittar jag upp och ser en man sitta vid poolkanten och skratta så han nästan trillar i. Då bryter jag ihop igen i ett sånt flatgarv för jag förstår ju hur jävla roligt detta måste ha sett ut. Här kommer en mjölkstin ko springande med ungar överallt och skrattar hejdlöst! Ja fy sjutton så roligt!!

 

Men vi överlevde och är hemma! Och se där, nu fick jag något roligt att skriva om till mitt 100:e inlägg i bloggen! 

//Familjen pinsam! 

Lite skräp rensar magen!

Såg den här filmen för ett tag sedan och jag tog så illa vid mig! Men samtidigt så kände jag "Ahhhh inte ännu mer att ta hänsyn till och se upp för!" För är det inte lite så? Det är en massa saker som föräldrar måste se upp för hela tiden. Det är E ämnen, kemekalier i leksakerna, farliga parfymerade tvättmedel, småsaker som kan lossna och barnen få i näsan och halsen och gud vet vart! Ska man ha dem i en bubbla må tro? Fast det är säkert också sprängfylld med kemikalier.
Sa här om dagen till Jacke att vi kommer att få massor av skäll av Tuva och Leia när de får egna barn sen och börja upptäcka alla saker som vi gjorde fel och som vi gav dem. De kommer att tycka att vi var hemska som hade så osäkra bilstolar och som lät dem äta genmanipulerade grönsaker för när de blir stora så hoppas jag att det har gått så mycket frammåt att vi kan hitta mat i affären, till rimligt pris som inte är besprutat med en massa skräp och gifter.







Men nu när vi ändå är inne på det här med dåligt samvete och barn så tänkte jag att då kan jag ta upp ett annat orosmoment. Städning! Alltså hur gör man!? Jag vet hur man städar men hur städar man ordentligt? Jag tycker att efter 3 timmar städning så är både lust och energi slut och då skiter jag i det. Men trots det så hittar man ännu fler saker som man borde gjort. Söker man på städning på google så kommer det upp hur mycket trådar som helt från olika forum, mest familjeliv.se där alla städar 14 gånger per dag och det är allt ifrån att dammsuga lite snabbt till att tvätta elementen med topps! Och alla är så där "härligt" snälla mot varandra och säger att soc borde komma och ta ens barn om man har lite grötrester kvar på ena stolsbenet när barnen har ätit frukost. Är det bara jag som tycker att man som mamma städar ihjäl sig? Eller man behöver inte ens vara mamma för jag kände så här när jag bara bodde med Jacke också. Och när det kommer gäster då städar man så att fingrarna blöder för folk kan ju inte få se hur man egentligen har det. Med grötrester på stolen och en heltäckningsmatta av leksaker i hela huset.

Nej jag ger upp. Så länge inte barnen håller på att dö av astma för att jag är så slarvig så tänker jag ägna mer tid åt barnen och leka med dem än att städa och oroa mig för att de har leksaker som inte är av trä och som inte är lackerade med nått gift! Överlevde mamma och pappa så borde väl mina barn överleva?

//Familjen Liteskitihörnen

Midsommar!

Måste passa på att skriva ner ett trevligt midsommar till mina läsare också!

En typ av ode!

Hade jag kunnat hade skrivit det på vers, men så pass bra är inte min språkliga förmåga. MEN jag skulle vilja hylla min granne!

Hon är fyra (!?) barns mamma och de sista två har hon lika tätt som jag men hon har alltid ett leende på läpparna. Hon finns alltid där om man behöver prata eller bara sitta ner och njuta av livet tillsammans. Hon är en sådan person som kan se sin söta tvååring stirra en mitt i ögonen och vända vattenglaset upp och ned utan att bli det minsta arg så att barnet ser. Hade det varit jag hade Tuva åkt ut på blocket på två sekunder, men inte min granne! Hon tar ett djupt andetag och torkar upp det för att hon vet att flickan vill ha uppmärksamhet och då ger hon inte henne det. Inte för en sån sak i alla fall! 

Hon är även en sådan mamma som kan köpa en liten stuga att ha på tomten för att sin äldsta son ska få bo där. Så att hon kan ha honom nära och med en liten förhoppning att han aldrig ska flytta hemifrån, för det är trots allt hennes lilla bebis. Och jag tycker att hon är så underbar!  Och på tal om bebis, hon låter inte sin bebis skrika någon gång. Hon får så ont i sitt mammahjärta av att se sitt barn ledset så fast hon vill både gå på toa, duscha, diska eller bara sitta två sekunder med armarna fria så tar hon sig alltid tid för sitt lilla knyte. Önskar att jag var mer som henne. Min underbara granne! 

Jag vet att när livet känns som en påse prutt här hemma med två ledsna barn och tvätt och skräp upp till öronen så kan jag alltid ringa henne och be om hjälp eller bara ett öra. Och bara att veta det gör mycket. Jag vet att jag har många människor omkring mig som jag kan göra så med men att ha hjälpen två hus bort är speciellt. Nästan magiskt. Det är som en liten röd knapp som man kan trycka på för att inte explodera.

 

Gå även in på hennes blogg!

http://longmichelle75.blogspot.se/ 

Begär och demoner!

Ni vet såna där dagar när man kan vara lite sugen på någonting, men man kan fortfarande stå emot om man verkligen vill. Men sen finns det de där dagarna när man slänger sig över skafferiet och ber till alla möjliga gudar att det ska finnas något gott där. Vad som helst! Till och med den där blockchokladen med vita prickar på går bra, bara det är socker. Det handlar om överlevnad!! En sån dag har jag idag. Som tur är behövde jag inte slänga mig över något så äckligt som kakao och strösocker ( Been there, done that! )! Idag kunde jag gå ner till vår lilla frys och hämta upp den sista glassbåten medan mina "små gullegryn" sov.

 

 Ja för idag känns de verkligen inte som mina små sötnosar. Idag är jag mer inne på att jag måste vara djävulen själv och mina barn är små demoner. Men, men de måste få ha såna dagar också. Jag är ju inte alltid så nedrans hurtig själv jämt och ständigt, men det hade inte skadat om de kunde dela upp dagarna och inte ha det samtidigt! Det blir så drygt att lyssna på en bebis som blir tokarg när någon ( läs Leia ) rycker ut nappen hela tiden fast man vill ha den kvar. Och en galen tvååring som bara MÅSTE riva ner allt i sin väg och springa ifrån mamma.
"Och så räknar vi till tio långsamt, man får inte hota små barn att sälja dem på blocket hur gärna man än vill".

Så vad gör man med två arga barn? Jo man tar ut dem och går en runda och passar även på att göra lite reklam för gubben sin . Och då kom pedagogen i mig fram! Jag låter Tuva lägga i reklamen i brevlådorna!
"Ja men varför inte döda mig med en gång? Var jag inte trött på att höra min egen röst innan så blev det inte ett dugg bättre nu kan jag ju meddela!"
Till slut efter cirka 20 brevlådor på en halvtimme ( måste komma ihåg att döda den inre pedagogen i mig ) så kom vi fram till biskopsskogens lekplats där vi lekte hur mycket som helst! Vi gungade, åkte kana, lekte med kottar och jag snurrade på den där karusellen tills jag nästan blev yr av att se på tokfian. Samtidigt som jag sprang till vagnen hela tiden och stoppade in nappen som någon ( Leia ) ryckt ut för 500gången.

Blev även en runda till förskolans lekplats och där fanns det verkligen något för Tuva. En gigantisk vattenpöl. I gympaskor. Jag hoppas jag får dem torra innan jul i alla fall, fast då har hon nog växt ut dem.

Så där har ni min morgon! Ni fattar att jag längtar efter min man va? Att han ska jobba klart så han kan ta över sina små gryn och jag slänger mig i sängen med en bok och CHOKLAD!

 

Skälby, bää, pippi och kacka!

Igår drog jag med ungarna till Skälby för att låta Luvan rusa av sig och se på alla djuren. Vi skulle även möta upp moster Mia och hennes små gryn! Det blev en underbar dag fast vädret inte var det bästa, men det gjorde inte så mycket då jag tycker det är lite obehagligt att sitta ute när det är för varmt. Och speciellt när man ska springa efter en liten galning hela tiden! Var skönt med några extra händer hos både vuxna och barn när min lilla kravallunge sprang iväg på egna äventyr. Kusinerna Isak och Albin turades om att hämta henne och hon följde snällt med tillbaka några gånger. Tills hon tröttnade på det och sprang ifrån dem eller puttade omkull dem. Måste lära dem hur man fäller henne och sedan sätter man sig fort som tusan på henne tills jag kommer fram. Stackars barn som ska behöva få springa efter vår lilla Luva, men erbjuder de sig så är inte jag sen att säga nej!

Men det var verkligen en härlig dag och efter 6 timmar så vet jag inte vem som var mörast i kroppen, jag eller barnen! Tur att man har en så vansinnigt lugn bebis som bara gnyr när hon vill ha mat. Annars sov hon gott i vagnen eller spydde lite på moster. Det var verkligen skönt att få ha händerna fria och bara ta hand om de större barnen. Var så roligt att träffa dem igen och höra deras tankar och planer! Mias lilla pojke ( 3 år ) pratar nästan hela tiden och sjunger så fint och det stora killen ( 5år ) är så vuxen och klok i sitt sätt så man blir alldeles tårögd! Ser fram mot när Tuva pratar lite mer så att man kan få veta hur hon tänker om saker och ting. Eller vill jag det? Vill jag höra "dumma mamma" eller "usch mamma fes" 700 gånger per dag? Nää hon kan gott vara min lilla bebis ett tag till. Fast oavsett om jag vill det eller inte så blir hon stor och nu kommer orden mer och mer för varje dag! Så igår var det väldigt mycket prat om Mia, bä, pippi, Ella, geeeet, minga (bada) och kacka (Isak).

Men idag är jag nog en tråkmamma för idag blir det tvätt för hela slanten! Fast inte tuva emot, hon älskar att hjälpa mig sortera, ta ut och in i tvättmaskinen och fylla på tvättmedel. Eller är det barnarbete? Som när hon hjälper mig dammsuga? Hahaha känner mig som en riktig slavdrivare! Säger som syrran säger till sina ungar "Min dräng hade också en dräng"!

Bjuder på lite sköna bilder!

Tuva står och pratar med en tomte, nu vet hon hur det känns att prata med någon som inte svarar!

Matar kvigorna med gräs, men aj aj för nässlorna.

Pippi macka! ( matar hönsen )

 

Högre skrek de i kör.... Hmm jag tyckte det var högt nog!!

Äsch jag bjuder på en film också!