Sitter och tittar på sex and the city. Miranda är gravid med Stevens barn och han kommer förmodligen att få väldigt svårt att få barn i framtiden då han bara har en kula efter en cancer operation. Hon vill göra abort då Steven är hennes ex och det bara var en ”stackars-dig-du-överlevde-cancer -knull”. Frågan är nu, ska hon berätta för Steven att hon är gravid eller ska hon göra som hon själv vill? Jag vet ärligt talat inte vad jag tycker. Men om vi säger så här, skulle hon behålla barnet så har han rätt att veta, men vill inte han ha barnet så tycker inte jag att hon har rätt att be om underhåll. Oavsett om han skulle ha skyddat sig så borde hon också ha gjort det, inte bara en parts ansvar att skydda sig.
Men om hon skulle ta bort barnet så tycker jag att han ska få veta också OM det inte är ett one night stand och hon vet att hon aldrig kommer att träffa snubben i fråga igen. Men som det är i detta fall när det är ett ex och hon har tydligen lite känslor kvar för mannen så borde hon berätta.
Jag tycker det är så hemskt att inte alla barn kan få vara planerade och önskade från första början. I min perfekta värld skulle det nog vara så. Att alla skulle kunna få barn och alla skulle vara planerade och älskade från första lilla hjärtslaget. Men tyvärr är det inte så nu och då får man stå där med sina dilemman. Satt och skrev mitt förlossningsbrev här om dagen och skrev ner att jag tyckte att det kändes jobbigt att behöva gå igenom en förlossning igen och att jag inte såg fram emot det. Men då kände jag samtidigt att jag var tvungen att fortsätta skriva att barnet var planerat och redan så älskat! Konstigt att man ska behöva förklara sina val här i livet för allt och alla jämt.
Finns nog de som tycker att vi är konstiga i huvudet som skaffar ett barn till nu när jag pluggar och Jacke precis blivit arbetslös. Men det var ju inte planerat att han skulle bli arbetslös!
Jag vet att jag i framtiden kan få väldigt svårt att få barn då jag har en sjukdom som gör att det kan bli väldigt svårt för mig och därför kände vi att vi vill inte vänta. Självklart skulle man vilja ha jobbat i flera år och vara färdigutbildad, ha en bra mammapeng och sparat undan en massa pengar så att man kan ge sina barn de allra finaste kläderna och de finaste leksakerna. Men vet ni vad? Jag tror att vi gör ett bra jobb med Tuva och vi kommer att göra ett lika bra jobb med Leia fast vi inte kan ge dem polarn och pyret kläder eller leksaker för tusentals kronor.Mina barn är så älskade och så planerade som det bara går att bli!
Men om hon skulle ta bort barnet så tycker jag att han ska få veta också OM det inte är ett one night stand och hon vet att hon aldrig kommer att träffa snubben i fråga igen. Men som det är i detta fall när det är ett ex och hon har tydligen lite känslor kvar för mannen så borde hon berätta.
Jag tycker det är så hemskt att inte alla barn kan få vara planerade och önskade från första början. I min perfekta värld skulle det nog vara så. Att alla skulle kunna få barn och alla skulle vara planerade och älskade från första lilla hjärtslaget. Men tyvärr är det inte så nu och då får man stå där med sina dilemman. Satt och skrev mitt förlossningsbrev här om dagen och skrev ner att jag tyckte att det kändes jobbigt att behöva gå igenom en förlossning igen och att jag inte såg fram emot det. Men då kände jag samtidigt att jag var tvungen att fortsätta skriva att barnet var planerat och redan så älskat! Konstigt att man ska behöva förklara sina val här i livet för allt och alla jämt.
Finns nog de som tycker att vi är konstiga i huvudet som skaffar ett barn till nu när jag pluggar och Jacke precis blivit arbetslös. Men det var ju inte planerat att han skulle bli arbetslös!
Jag vet att jag i framtiden kan få väldigt svårt att få barn då jag har en sjukdom som gör att det kan bli väldigt svårt för mig och därför kände vi att vi vill inte vänta. Självklart skulle man vilja ha jobbat i flera år och vara färdigutbildad, ha en bra mammapeng och sparat undan en massa pengar så att man kan ge sina barn de allra finaste kläderna och de finaste leksakerna. Men vet ni vad? Jag tror att vi gör ett bra jobb med Tuva och vi kommer att göra ett lika bra jobb med Leia fast vi inte kan ge dem polarn och pyret kläder eller leksaker för tusentals kronor.Mina barn är så älskade och så planerade som det bara går att bli!
Oj detta blev ett tungt inlägg, men det är nog bara för att min hjärna är så deppig och full av målarfärgs os från Tuvas nya rum som Jacke målar. Det blir vitt och alldeles underbart fint! Ser fram emot julafton nu när vi kommer att få möbler till hennes fina rum och det kommer att bli ett riktigt litet prinsessrum!
Har ni vägarna förbi kan ni väl komma in med en lussekatt? Är hemma mestadels av tiden och kan behöva komma loss från datorn och examensarbetet då och då. Har hört att lussekatter är bra för knäppa mammor och knasiga tankar!
Inte ska ni oroa er - speciellt inte för att inte barnen ska få det dom behöver. Det kommer ni att ge dem - precis som med Tuva nu. Små barn bryr sig inte om vilket märke det är på kläderna (det dröjer tack och lov lite) och vad som är de bästa leksakerna är nog sällan de dyraste. Många kramar farmor
SvaraRaderaTycker att det är väldigt synd att du skriver som du skriver. Det är farligt skrivet. Du måste tänka på att du sårar väldigt många med det du skriver.
SvaraRaderaDu skriver att alla barn ska vara planerade. Nu är fallet inte så alltid att barn är planerade. Det innebär dock inte att dessa barn är mindre önskade eller älskade.
Jag har 3 barn själv. 2 planerade si så där någorlunda bra och därmed önskade från första stund. Jag har dock ett litet hoppsan. Men dock inte sagt att detta barn är mindre önskat eller älskat när det väl kom ut. Att bedöma föräldrar till att allt bara är perfekt om det är välplanerat och önskat är farligt.
Jag vet också väldigt många barn som är välplanerade och önskade men sen när de kommer ut i världen så funkar det inte. Så att döma välplanerade barn som perfekta stämmer inte heller med verkligheten.
Jag skulle nog säga att ÄLSKADE barn oavsett hur och varför dom kom till är det mest ultimata läget inte att dom är välplanerade!!
Sen för din skull det här med att du pluggar och din man är arbetslös se det inte som hinder att skaffa barn vad som händer i livet kan man inte planera eller förutse. Känns det bra för er och rätt så kör på så länge det är rätt för er och ni klarar er.
Det här med kläder och saker herre gud häng inte upp dig på det. Själv har mina barn massa polarn kläder och märkes saker men det är ju inte svårt att ha när man köper det på second hand eller loppis. Kläder och saker bryr man sig för mycket om i samhället nu för tiden men det är inte det som gör barn glada utan som du säger kärleken!!
Bry dig inte vad folk säger våga vara dig själv och se dig omkring de som bryr sig eller opponerar sig är kanske inte några att ha som vänner. Falska personer finns det allt för gott om!
Lycka till med bebis nummer 2