Åhh herregud!

Fy fan vilken dag det blev igår. Den gick från att ha varit hur mysig som helst med god mat och trevligt sällskap av svärföräldrarna och käraste Bosse till att bli en riktig mardröm!
Vi satt på altanen allihopa och åt fruktsallad när jag tyckte att det blev lite väl tyst inifrån huset och det vet alla småbarnsföräldrar vad det innebär! Så jag gick in för att kolla vad hon sysslade med, tittade i köket, sovrummet, kontoret och på toa men hittade inte ungen! Grinden upp till övervåningen var stängd så dit kunde hon inte gått, när jag känner paniken växa i mig kommer svärfar in genom dörren och säger att här står det öppet. Öppet! Min Tuva!
Springer in till Jack och de andra och skriker att Tuva är försvunnen och springer sedan ut i bara strumporna och ropar på henne. Då märker vi även att hunden, Helmi, är borta. Mina tankar går till fula gubbar som har rövat bort henne, bilar som har kört på hennes fina mjuka kropp, att hon sitter ledsen alldeles ensam i skogen eller att hon trillat ner någonstans och inte kommer upp. Jag känner hur paniken stegras i kroppen och jag skriker och skriker efter henne och hör hur fler springer runt i skogen och på tomten och ropar på henne. Jag tittar ner på vår gata och tycker mig se Helmi och börjar springa mot henne med förhoppningen om att de har gått tillsammans och att Tuva också ska vara där. Jag tycker att det känns som att jag springer i slow motion och när jag kommer fram till Helmi så ser jag min älskade unge strosa omkring på tomten hos en av våra grannar några hus bort. Jag springer fram till henne och lyfter upp henne och känner att nu kommer alla känslorna på en och samma gång, jag blir så vansinnigt glad att hon är välbehållen och att jag hittade henne, jag blir arg för att hon stuckit och jag blir så ledsen för jag tänker på vad som kunde ha hänt.
Jag kommer ut från tomten och möts upp av svärfar och Jacke som kommer på cykel. Jacke tar Tuva på cykeln  och cyklar hem med henne och jag känner hur jag skakar i hela kroppen. Jäkla unge som smiter ifrån sin lilla mamma och ger henne en hjärtinfarkt!
När Tuva och jag sitter senare på kvällen har duschat så sitter vi sen på badrumsgolvet och kramas. Länge.
Jag berättar för henne hur ledsen jag blev och hur mycket jag älskar henne. Tror att även hon blev lite rädd för hon kramade mig och vaggade mig i nästan en kvart och lyssnade på vad jag sa.

Så var rädda om era gryn för det är ett ögonblicksverk som de kan försvinna ifrån er!