Riva och omstrukturera

Att äta frukost på altanen när röken står som en skorsten ur munnen på en är ju en upplevelse. Men mysigt på sätt och vis :) 

Nu är vi verkligen igång och vi har svårt att komma till ro på kvällarna för att det kliar i oss av både adrenalin och rastlöshet. 

Barnens min på morgonen när kylen och skafferiet var borta och allt var huller om buller var obetalbar. Tuva sa bara att hon känner inte igen sig alls! 

Men framåt går det! 

Men hua vilken lång dag detta blev. Började jobba vid åtta och slutade nu vid 19 gör att vi hade möte ikväll också. 

Tur att man har trevliga kollegor, högt till tak och ballerinakex. ❤️

Nu ska jag fortsätta att hjälpa till att riva. 👍