För det är just det där med det dåliga samvetet. Om jag inte är med barnen på en stund så får jag dåligt samvete och tankarna om att man är en dålig mamma och att man inte ger sina barn det bästa hoppar upp som små djävlar på axlarna och tynger ner en tills man känner sig så tung av dem att man rusar till barnen för att leka. J brukar säga att jag också bör hitta på nått, att han kan ta barnen ibland och jag kan gå på bio eller ta en fika med en vän eller så. Och det var precis det jag gjorde i fredags, då blev det långfrukost på byns cafe med en god vän och innan det tandläkaren, men efter att ha varit iväg i två timmar så började de där små rödingarna sätta sig på mina axlar fast jag vet att J är en jätte bra pappa, förmodligen bättre pappa än jag är mamma för han har tålamod som en ängel, som skulle kunna ta hand om dem hela dagen om det var så. Men det räckte med ett litet telefonsamtal ifrån honom om att han inte hittade måttet till ersättningen så sprang jag i princip hem då jag hörde att Leia var ledsen. Var nästan så jag knäppte upp bh:n när jag steg ur bilen för att hon skulle kunna få tag om bröstet redan innan jag hunnit stänga dörren efter mig. Knäpp man är va?
Igår bjöd vi även över svärföräldrarna på lite god soppa som vi åt på altanen medan regnet smattrade på taket och infravärmen värmde oss gott. Såna dagar tycker jag om. När man kan sitta och prata med vuxna människor och bara ha det gott utan att behöva tänka på vad de tycker om att barnen skriker och far runt som kanonkulor, eller en av dem i vart fall.
Nej nu ska jag nog göra en liten kopp till innan mitt samvete säger till mig att röra på fetarslet och hjälpa min karl att bära sten!
Så här såg det ut förra sommaren, snart kommer jag med en bättre efterbild!!
Men snälla lilla Lina.... Det är ju just så du blir en bättre mamma! När du får pausa en stund och ladda upp batterierna!
SvaraRaderaTa hand om dig och familjen!
Kramar från lilla mig!