Barometern, tandborstning och curling?

Ledsen att ni har fått gå utan ett inlägg från mig både onsdag och torsdag, men här har det varit full fart med barnen hela tiden så när jag väl suttit vid datorn har jag fullkomligt haft mos i hjärnan. Och har man mos i hjärnan blir det inte mycket vettigt (ovettigt?) skrivet så jag får göra det nu!

I tisdags så ringde de från förskolan och sa att Tuva hade somnat så om jag ville kunde jag hämta henne nu, jag bruka vilja det för hon sover bättre här hemma än där, så då gjorde jag så klart det.
Bär in henne tyst och stilla i bilen och glädjs över att hon fortfarande sover och sen kör jag hem och lyckas få in henne i huset sovande också! Det har inte hänt sen hon var pyttebebis i princip. Och precis när jag ska lägga henne på fällen ( hon sover middag på en hundfäll ) så ringer det på dörren och hon slår upp ögonen och blir helt sprattlig. "Är det en försäljare så lovar jag vid gudarna att jag sparkar fanstyget till månen" muttrar jag samtidigt som jag försöker få fram ett litet falskt leende på läpparna.  Men där ute stod det inte alls någon försäljare, det stod en journalist från barometern, eller två faktiskt. Och de ville göra ett reportage om vår gata då det föddes så många bebisar här 2010 så att de kallar gatan för babyboomgatan. Lite festligt. Men anledningen till att de plingade på här är att de ville ta kort på barnen på gatan som är födda 2010 och det skulle ske om en kvart. NU ser ni problematiken va? En trött Tuva och fotografering? Jag kunde lika gärna lägga mig i garderoben med en gång och sutta på tummen. Men supermamma som man är så säger man glatt "ja, vad roligt!". Så in med Tuva i bilen för att köra 200m för hon ville absolut inte gå så långt, som sagt garderoben? Sen kom det några barn men långt ifrån alla och så skulle barnen ställe upp sig och hålla handen vid gatan. Hahahaha!! De andra barnen stod som små ljus och höll varandra i handen medan jag sprang efter en skrattande Tuva för att ställa henne bredvid Maja och sen skutta undan så att fotografen kunde ta kort. Vi höll på i 20 minuter innan vi gav upp och tog kort med oss också på. Tack älskade lilla Tuva för att mamma också fick vara med på kort. Ska jag komma ihåg vid din student och ta ett riktigt räligt kort så pojkvännerna flyr sin kos!

Sen så måste jag bara ventilera en annan sak här för det är ju trots allt min blogg och jag skriver vad jag vill här. Men jag funderar på om jag är för vek? Hur får de andra sina barn att stå stilla vid fotografering? Och som i morse så ber jag Tuva följa med mig till toa och borsta tänderna. Vad gör hon då? Hon ligger kvar på soffan och öppnar munnen och pekar in i munnen. Ja du milde, så jag gick ut och hämtade tandborsten och borstade tänderna på henne medan hon såg på film. En sak är då säker, hon är inte dum i huvudet den ungen!



Nej nu ska jag inte klaga mer på mitt lilla gryn för nu måste jag skryta lite om henne också för att när hon inte har bomull uppkört i öronen så är hon världens bästa lilla Tuva. Ni skulle ha sett henne igår när hon lägger mig på golvet och ska baka kaka med mig så som jag gör med Leia eller när hon ser lillasyster kräkas, går och hämtar en handduk till henne, torka munnen med den och går och lägger den i tvätten utan att jag har sagt nått!! Mammas lilla hjärtegryn! Och är jag vek så är jag det så gärna för hennes skull!!!