Begär och demoner!

Ni vet såna där dagar när man kan vara lite sugen på någonting, men man kan fortfarande stå emot om man verkligen vill. Men sen finns det de där dagarna när man slänger sig över skafferiet och ber till alla möjliga gudar att det ska finnas något gott där. Vad som helst! Till och med den där blockchokladen med vita prickar på går bra, bara det är socker. Det handlar om överlevnad!! En sån dag har jag idag. Som tur är behövde jag inte slänga mig över något så äckligt som kakao och strösocker ( Been there, done that! )! Idag kunde jag gå ner till vår lilla frys och hämta upp den sista glassbåten medan mina "små gullegryn" sov.

 

 Ja för idag känns de verkligen inte som mina små sötnosar. Idag är jag mer inne på att jag måste vara djävulen själv och mina barn är små demoner. Men, men de måste få ha såna dagar också. Jag är ju inte alltid så nedrans hurtig själv jämt och ständigt, men det hade inte skadat om de kunde dela upp dagarna och inte ha det samtidigt! Det blir så drygt att lyssna på en bebis som blir tokarg när någon ( läs Leia ) rycker ut nappen hela tiden fast man vill ha den kvar. Och en galen tvååring som bara MÅSTE riva ner allt i sin väg och springa ifrån mamma.
"Och så räknar vi till tio långsamt, man får inte hota små barn att sälja dem på blocket hur gärna man än vill".

Så vad gör man med två arga barn? Jo man tar ut dem och går en runda och passar även på att göra lite reklam för gubben sin . Och då kom pedagogen i mig fram! Jag låter Tuva lägga i reklamen i brevlådorna!
"Ja men varför inte döda mig med en gång? Var jag inte trött på att höra min egen röst innan så blev det inte ett dugg bättre nu kan jag ju meddela!"
Till slut efter cirka 20 brevlådor på en halvtimme ( måste komma ihåg att döda den inre pedagogen i mig ) så kom vi fram till biskopsskogens lekplats där vi lekte hur mycket som helst! Vi gungade, åkte kana, lekte med kottar och jag snurrade på den där karusellen tills jag nästan blev yr av att se på tokfian. Samtidigt som jag sprang till vagnen hela tiden och stoppade in nappen som någon ( Leia ) ryckt ut för 500gången.

Blev även en runda till förskolans lekplats och där fanns det verkligen något för Tuva. En gigantisk vattenpöl. I gympaskor. Jag hoppas jag får dem torra innan jul i alla fall, fast då har hon nog växt ut dem.

Så där har ni min morgon! Ni fattar att jag längtar efter min man va? Att han ska jobba klart så han kan ta över sina små gryn och jag slänger mig i sängen med en bok och CHOKLAD!